hur långt är man villig att gå för någon? hur mycket är man villig att offra? hur mycket orkar man stå ut med? man inbillar sig, att en dag kommer allting bli precis så som man trott att det ska bli, och vill att det ska bli. när man insett att man intalat sig själv hur länge som helst att "en dag kommer det bli precis så" som man faktiskt inser hur dumt det låter. om det inte blivit som man vill redan, hur ska det någonsin bli det. speciellt när ingen vet hur man vill ha det. säger man det, får man i de flesta fall istället inget.
så är det rätt att man går och är tyst i en evighet, och nöjer sig med det man får. istället för att säga vad man verkligen vill ha och eventuellt då få inget? 

jag behöver komma ut ur mitt hus, seriöst. ta mig tillbaka till verkligeheten igen. ben&jerry's och sex and the city dagarna i ända har slutat fungera nu. jag har ett beroende, åååååh. nu ropar tvn, måste sätta på ett till avsnitt. sista av säsong två, 10e för dagen. jag är en tragisk tjej, kommer sluta upp ensam i en etta med en liten katt. åh. (inget fel med katter alltså...)