idag på praktiken, då hände en kul grej.
en kille i ungefär 16-årsåldern kommer in och köper en grej. (tror det var en julmust eller kanske till och med två) på sig har han en stor ryggsäck, vanlig svart jacka, snöskor, bluetoothsnäcka i öran och till the main thing, en stor komradio med en nästan halvmeter lång antenn fast på ena bandet vid axeln på sin ryggsäck.
emmelie som fick ta hand om kunden förde denna konversationen ungefär.
e; vad är det för någonting du har där på axeln?
kul kille; det är en komradio, så jag kan höra ambulansen, polisen, och räddningstjänstens komradiokonversationer. (detta säger han helt stenseriös!!!!!!!! som att det vore det mest normala i världen.)
e; jahaa... hör du nåt kul då? 
kul kille; njaa, just nu är det mest sjukdomsfall.
e; jaja, fräckt.

sen lämna killen affären med sin komradio. när han är utom hörhåll så dör vi lite av skratt. och detta gjorde min dag väldigt mycket bättre an vad den kunde ha vart. jag tackar dig för det!